Tänkte bara ta en sekund och skriva om en av mina bästa vänner, vi kanske inte alltid kommer bäst överens eller alltid tycker samma sak, vi är inte heller alltid vänner. HAHA. Men om jag tänker på det, så är hon en av mina närmsta vänner, en av de få som vet allt om mig, en av de få som jag litar på till 1000. hon är en riktigt pärla hon.
Kommer ihåg när vi träffades, i 9an. Hon hade det blondaste håret i världen, och yes. folk kallade henne för glödlampan.. hon var typ liten och söt, alltid glad, fast hon hade en gipsad arm, vet inte vad hon hade gjort, men hon hade iallafall rosa gips. Och alltid skulle hon säga hej till mig när hon gick förbi.. Var ny i den skolan och kände ingen alls..
Sjukt irriterande iallafall, eller alltså, jag fattade inte varför hon sa hej till mig hela tiden, och jag var 15år och skit sur på världen, hade precis flyttat tväst över Sverige mot min vilja.. Hade inte någon större lust att bli vän med någon blond asglad filur med armen i paket.
Men en dag så fick jag ge med mig, vi hade orientering i skolan mitt ute i ingenstans, och jag gick själv, Anna och hennes kompis Mia gick och käkade konserverad majs? Fråga inte ens.. Men det beskriver Anna ganska bra, väldigt söt men lite udda. hahaha (förlåt Anna), men så är det iallafall..
Så sen dess har vi vart rätt nära vänner, i vått och torrt, även fast jag flyttat till Nyköping, Mariestad, Belgien och England.. hon släpper aldrig taget den där. Hon är också den enda som sa till mig vilken jävla kass vän jag är för att jag lämnar alla i Sverige - igen. Skänt att ha vänner som säger sånt faktiskt, som är helt ärliga, även om man kanske inte vill höra det.
Men iallafall, jag är sjukt glad att hon är min vän, och jag längtar sjukt mycket tills hon kommer hit i Oktober, känns som att det är miljoner år kvar, Ah men nu vet ni det. Att jag har en vän som heter anna.. Snygg är hon också.. hahahah. ;)
Ha det bra med er, puss puss
No comments :
Post a Comment